Men nu är det tillbaka och jag tänkte fortsätta med min USA resa.
Efter Cleveland så åkte vi vidare mot Detroit. Det är mycket vägar och vägnummer att hålla reda på. Men Anna skötte sitt jobb som kartläsare galant.
Eller ja.. jo.. ibland blev det ju lite galet förstås. Som när vi kom in i Detroit då hade jag skrivit ut en lapp hemifrån om hur man skulle hitta till hotellet. Vi läste den och åkte av på den exit vi skulle men sen precis när vi svängt av blev det en korsning med massor av trafik och vi hamnade i mittenfilen så vi fick lov att åka rakt fram. Vi hade inte en chans att hinna svänga åt nåt håll för allting gick så fort. När vi passerat korsningen såg vi att vi skulle nog ha svängt höger i den.. men det gör ingenting, sånt brukar hända ofta. Bara att försöka vända och göra om det. TRODDE VI JA!!! Det fanns ingenstans att vända!!! NO WAY OUT!!!! Dom enda skyltarna som dök upp var: BRIDGE TO CANADA, CARS, TRUCKS.... OH NO!!!! Det var stängsel överallt så det fanns absolut ingen väg ut. SHIT!!
Gissa om vi fick panik. Vi skulle ju på Kid Rock på kvällen så vi hade ju inte tid att åka till Canada! Alldelens innan bron fanns det en bensinstation och ett Duty Free så vi stannade där och fullkomligt dök på en kille. Vi berättade förtvivlat i munnen på varandra om att vi ju hade åkt helt fel.. vi skulle ju på konsert snart och hade inte alls lust att åka till Canada. Han småflinade lite åt oss och sa att "sorry girls, there is no way out. You have to go to Canada and back". Men pleeease!!! Vi är 2 tjejer från Sverige som är helt lost, det måste väl finnas nåt annat sätt!!??
Efter lite om och men så sa han att han kanske kunde släppa ut oss genom ett grindhål. Men han fick absolut inte göra det egentligen!! Så i så fall skulle vi ställa bilen på ett visst sätt och sen när han öppnar så skulle vi snabbt försvinna. Åhhh, gissa om vi blev glada!! När grinden öppnades så åkte vi med däckskrik därifrån *haha* Vi försökte även ge killen lite "tipp" men han bara skrattade åt oss och sa att vi skulle skynda oss iväg.
Gissa om vi aktade oss för skyltar med BRIDGE TO CANADA efter denna skräckupplevelse!!
Dagen efter va vi ut på en promenad efter Riverwalken och upptäckte då detta
Canada ligger ett stenkast från Detroit *asg* Vi höll på att dö av skratt när vi upptäckte detta. Det hade alltså inte varit någon större katastrof om vi hade fått lov att åka över på bron. Men vi tycker ändå det var skönt att vi slapp.
Vi blev som sagt varnade i tullen när vi sa att vi skulle till Detroit. Jag såg då framför mej nåt liknande som Chicago eller nåt. Det är ju inte så trevligt att bo downtown på såna ställen, men eftersom vi skulle på konsert och hotellet var bokat så hade vi inget val. Men, ingenting stämde ju!! Detroit var inte alls vad jag väntat mej.
I downtown var det städat och rent och nästan inga uteliggare alls. Men jag kan tänka mej att det har varit mycket skit där, förr. Detroit har ju alltid haft ett dåligt rykte med en massa skit, så dom har nog verkigen gjort allt för att få bort det ryktet. Sen är ju en storstad alltid en storstad.. Vi åkte en hel del bil utanför oxå och där fanns det ju en hel del ställen där man inte skulle vilja få bensinstopp.
En annan otrolig fyndig sak dom hade där var en "People mover".
Det var ett tåg som gick runt i en cirkel hela tiden. Det kostade 50 cent att kliva på och sen fick man åka hur många varv man ville, om man ville. Helt otroligt bra grej för oss turister att åka med på. Först åkte vi med hela varvet sen klev vi av på lite olika stationer som såg intressanta ut. Ett sånt tåg borde finnas i alla storstäder tycker jag.
Efter några goda iskalla Coors Light i baren på hotellet så var det dags att dra sej bort mot arenan där vi skulle på konsert med Kid Rock. Han spelade på Comerica Park mitt i stan.
Utanför hade dom lite show med motorcyklar, musik, öltält och utställning av gamla bilar.
Arenan börjades fyllas med folk
Först ut på scenen var Lynyrd Skynyrd. Ärligt talat så hade jag inte sån stor koll på
deras musik, förutom Sweet Home Alabama, men dom var jäkligt bra. Mycket bättre än vad jag hade förväntat mej.
Arenan fylls på mer o mer
Sen kom han! Kid Rock him self!
Tråkigt nog blev det så mörkt så det gick inte att ta några bilder.
WOW vilken karl!! Han öste på i över 2 timmar, nonstop. Det var full fart på karln hela tiden, fattar inte hur han orkade. En helt fantastisk show var det! Hittade några klipp på youTube från kvällen
Behöver jag säga att vi va helt saliga när vi småsprang genom Detroits gator hem till vårat hotell på natten?!
Vi pratade med en kille dagen eftet och han har sett Kid Rock 15 gånger och denna konsert var helt klart den bästa han sett. Det var ju roligt att höra, att vi lyckades pricka in just den :)
Nu orkar jag inte berätta mer just nu.. men, fortsättning följer en annan dag.
1 kommentar:
Jag är imponerad !! Har du åkt ända till Detroit för en konsert.... Trodde det var en familjeresa... Underbar historia hur ni körde fel och vilket minne ... Blir avis, vill också gå över eld, vatten och halva jorden för att uppleva sin idol. Har bara inte kommit på vem jag gillar så mycket att det skulle kännas självklart att göra det :-)....// Kram
Skicka en kommentar