Usa resan... part 3

Känner att jag måste ta och skriva klart om USA resan i somras innan jag själv glömmer vad vi gjort =) Jag har ju i tidigare inlägg berättat lite om resan, så nu tänkte jag fortsätta. Sitter just nu hemma i soffan och fick en sån där ångest attack då jag bara längtar "back home"... men det är bara att försöka ta tag i sej själv och leva på minnerna!! Men det är tungt....

Hur som helst, back till Detroit.

Efter att ha utforskat Detroit lite mer så var det dags att hoppa in i bilen igen.





Det var endast några mil norr om Detroit vi skulle denna gång, närmare bestämt till Clarkston. Nu var det dags för att se Toby Keith och Trace Adkins på DTE Energy Music Theatre. Eftersom det inte var så långt att åka dit så hann vi åka runt lite i Clarkston area och gissa vad vi "hittade"



Jaha tänker ni.. vad är det med den här gatan då??!





Jo så här är det: Här bor Kid Rock!!!! I alla fall när han är hemma i Detroit. Det stod en skylt i början på vägen att detta var ett private property.. gissa om vi var fnissiga och nervösa när vi åkte förbi där! Och vi gjorde det inte bara en gång.. utan två gånger.. busigt va?!

Sen blev det dags för kvällens konsert.



Jättemånga gick omkring med såna här långa drinkar, både röda och gröna.. så Anna fick lov att prova en oxå.



Det börjar fyllas på med folk. Tråkigt nog så regnade det en hel del innan konserten började, men vi hade sittplats under tak, som tur var.



Sen kom dom!! Först ut på scenen var Trace Adkins



Sen kom Toby Keith. Det blev svårare och svårare att ta någon bild för det blev så mörkt ute.



Avslutningsvis kom dom ut båda två och sjöng. Man får rysningar i hela kroppen när man ser båda två på scenen samtidigt!! Dom var suveräna!!



Har hittat nåt klipp på youtube från denna magiska konsert. Tyvärr är det ju så att dom som filmar gör det ju hellre än bra.. men, det spelar ingen roll. För mej är det magiskt eftersom jag själv var där och såg det.. LIVE!!!





OOOiiiii.. jag riktigt ryser när jag ser detta!! Det är sån otrolig stämning att gå på konserter, det går inte att förklara. Och tänk, jag ska få se Toby en gång till iår, inte illa va!?

Efter detta var det dags att lämna Detroit area. Nu äntligen fick vi åka efter en sån där "bridge to Canada" skylt, för nu skulle vi dit.



Kö till gränstullen var det förstås. Där måste man berätta sin livs historia om vad man ska göra i Canada och varför... bla..bla..bla. På andra sidan när vi skulle över till USA igen så kollade dom t o m genom bilen. *haha* undrar om vi såg ut som några smugglare eller nåt.. Men, jag tycker det är jättebra att dom är hårda och noga i tullen.. men man känner sej så skyldig och nervös fast man inte har gjort nåt.



Sånt här är inte roligt att se efter vägen. Men jag måste säga att vi såg väldigt lite sånt med tanke på alla 340 mil vi åkte.



Många vägar såg vi =)



Efter några timmars bilfärd genom Canada kom vi äntligen fram... to the magic place....







NIAGARA FALLS Otroligt ställe!!!





Nu hade vi ju turen att komma från Canada sidan så vi fick se båda sidorna. Måste säga att det var mer magiskt från Canada sidan än den Amerikanska.
Man kunde åka båt in mot fallet, men vi valde att hoppa över det eftersom vi inte hade någon vattentät kamera. När vi gick alldelens bredvid fallet var det precis som det regnade ute.. vi blev jätteblöta, så det var väldigt svårt att ta bilder då kamera linsen blev alldelens prickig.

På bilden här ser man Canada på vänstra sidan och USA på den högra.









Självklart fanns det massor med affärer och gambling place vid en sån här turist attraktion.


















Det var så otroligt magiskt att sitta på en bänk och kolla ut över detta underverk. Det går inte att beskriva med ord...

Men, våran resa måste fortsätta =)

Jag ska berätta om slutet av resan snart, men eftersom datorn är så seg och det tar en evighet att ladda bilder så känner jag mej inte på humör för att fortsätta just nu.